måndag 15 juli 2013

Sista dagarna med Louisa

Senare på söndagen gick vi en promenad inne i gamla stan i Falkenberg. Bl.a. nere vid "gamla kyrkan". Sankt Laurentii kyrka. Här hålls mestadels bröllop och begravningar. Gammal och vacker.

Utanför kyrkan finns en gammal rosengård som doftar underbart när rosorna blommar.
När vi gick där fick vi se en skylt om pianokonsert i stora kyrkan på kvällen. Eftersom Louisa också var förtjust i klassisk pianomusik och ville se kyrkan så gick vi dit. Det var Henrik Marmén som spelade. Mellandotterns gamla pianolärare. Mycket bra konsert.
 
Måndag sov vi länge och tog en lång frukost. Nu tänkte vi åka runt lite i inlandet. Vi började med Glommen och fyren. Där har vi varit förut för fem år sedan. Då var det sent på kvällen och nästan mörkt och det blåste nästan full storm. Den här dagen var det bättre även om inte solen sken.
Glumstenen är ett gammalt sjömärke. Här brukar man alltid sjunga in våren och ha valborgsmässobål.
 En annan sten att luta sig emot framför fyren.
Vi fortsatte mot Tvååker och Öströö fårfarm med det var stängt. Vi for vidare genom Åkulla bokskogar som är ett helt fantastiskt område. Där hittar vi ju också platsen där man hittade Bockstensmannen som vi tittade på när vi var på fästningen. Första gången blev jag så besviken över platsen. Det var ju ingenting, men av nån anledning så kändes det lite mer speciellt denna gången. Vet inte varför.
Sen åkte vi till Skrape-Finas backstuga i Dagsås.
Här levde hon ensam med sex barn. Hon dog 1956, 89 år gammal. Stugan var bebodd ända in på 60-talet.
I Åkulla finns också en fritidsgård med massor av stugor, promenadslingor, fiske m.m. Här stannade vi och fikade.
 Sen for vi vidare till målet för dagen som var Mandy´s Diner i Älvsered. Ett helt makalöst ställe. En gammal bensinmack som är inrett i gammal amerikans 50-tals stil långt ute på vischan. De har så klart de bästa hamburgarna i trakten som dessutom serveras i raggarbilar.


Sista stoppet för dagen blev Sumpafallen. Där hade Louisa lite svårt att gå men det gick.
Det är så vackert.


 På kvällen hälsade vi på äldsta dottern och barnbarnet som fick en present av Louisa. En äkta indianskallra som nu ska användas till att dansa fram solen varje dag.
 På tisdagen var det dags för hemresa. Det blev till att inhandla en resväska så att alla saker som hon köpt kunde tas hem. Vi körde via mellandottern i Göteborg till Landvetters flygplats.
Som sagt. Det blev 10 intensiva, jätteroliga dagar.
En ny släktträff är bestämd till om två år. Troligen i Kane Pennsylvania. Hm...det återstår att se om jag åker dit. Åker hellre till Louisa i Colorado.
 
Nu är jag inne på min sista semestervecka och milde tid vad det gått fort. Har enna lite ångest.
Ha det fint alla!
 
 
 
 

 

2 kommentarer:

  1. Hejsan

    Mandys diner påminner exakt om ett ställe i Lund som heter Lucys diner. Fräcka ställen

    SvaraRadera
  2. Nu har jag läst ikapp hos dig också!
    Vilken fantastisk släktträff! Så roligt! Men det måste vara ett jättejobb att ordna för så många personer.
    Vilken bra reseledare och guide Louisa hade!

    Kram Agneta

    SvaraRadera