Förändringarnas tid

Jag bor på en helt fantastisk plats i Falkenberg som kallas Fajans. Ätran rinner bara 150 m nedanför min lägenhet. Där finns också Hertings kraftverk. Detta byggdes 1903 av dessa fantastiska män.

Mitt föräldrahem ligger inte heller så långt härifrån och hit gick vi alltid när jag var liten och tittade på när laxarna hoppade i forsen. Så här kan det se ut när det är fullt ös en sensommardag.

Här är fotografier som det kan te sig en vinterdag när isen ligger tjock.

Det är också en fantastisk plats med massor av fåglar. Det är som en djungel här runt omkring.

När det är torrlagt så kan man vandra ut på stenarna och ha picknick. 

Men nu, mina vänner är det dags att riva upp detta. Det blir kanske inte till det sämre men det har varit så här så länge jag levt, så det känns lite konstigt. Det man ska göra nu är att återställa till ursprunget. Det handlar om att bevara det unika fisklivet i Ätran. Så här är det tänkt i fortsättningen. Plan för Hertings kraftverk

Man öppnar upp så att vattnet kan flöda fritt och bygger en gångbro lite högre upp. Det blir säkert jättebra med den bron.

I förra veckan när jag gick till ishallen så fick jag en smärre chock för då hade man redan börjat röja.

Man har ju aldrig tidigare sett husen där borta och gångstigen man kan gå längs Ätran på andra sidan har man aldrig heller sett. Här ska alltså vattnet flöda fritt.

I onsdags gick jag ner igen innan skymningen kom. Då gick jag från andra sidan och det var en helt ny vy man fick se.

Oj, vad detta känns konstigt, men det ska bli kul att följa utvecklingen.

Fredag är det och jag är dåsig efter Fuego, dusch, räksallad och ett glas öl. 

Ha en fin helg alla!