Först var vi på vandring jag och dottern. Hann knappt hem förrän det var dags för en tvådagarsresa till Uppsala. Veckan därpå blev det Jämtland i fyra dagar för att direkt åka på konferens. Visserligen bara till Halmstad, men ändå. Det går liksom i ett nu.
Storulvån hamnade vi i efter en hel natts tågåkande. Inte mycket sömn den natten. Däremot väldigt trevligt på tåget. Vi drack upp alla öl som fanns i restaurangvagnen. Men så var vi ju över 40 pers.
Väl framme blev det till att käka frukost och packa ryggsäcken. Direkt efter det blev det vandring uppå fjället. De två första dagarna hade vi guider. 4 stycken. Här är två av dem. Unga snygga pojkar med friska snabba ben. Puh!!
Över spångar, stenar och broar m.m. tog vi oss fram genom landskapet
Helt betagande, vilka vidder!
Man trodde hela tiden att man var när toppen men så var det inte. Det var låååångt dit upp.
Vi gick o gick uppdelade på fyra grupper.
Helt plötsligt kom ett gäng renar vandrande. Häftigt!
Otroligt vackra djur
Senare på eftermiddagen när vi kom tillbaka blev det arbete och på kvällen god middag och rolig samvaro.
Dag två snöade det när vi drog bort gardinerna på morgonen. Den första snön för säsongen. Efter att vi arbetat i stort sett hela dagen där jag bl.a. pratade Frisktandvård så var det senare på eftermiddagen dags för en kortare vandring. Därefter samlades vi i kåtan som låg bakom fjällstationen. Där hade de vackra pojkarna tänt en brasa och berättade historier för oss.
Även för Jämtland var det en tidig första snö förstod vi.
Det här var hur mysigt som helst
Varmt o gott
Det märktes med en gång när elden falnade. Då blev det genast kallare.
Dag tre var det fri vandring och många av oss gav sig av tidigt på morgonen.
Jag och min kollega likaså. Vårt stora problem här uppe var att det enda gångbara telenätet var Telia. Det har vi inte på våra regionmobiler så våra support fungerade inte. Ganska skönt faktiskt.
Här är chefen för Folktandvården Västra Vall i Varberg som beviljat denna fantastiska resa.
Helt plötsligt dyker en stor kramig Björn upp på stigen.
Häftiga cyklar här uppe. De däcken gick inte av för hackor inte.
På väg hem i bussen
Som väl var så blev det flyg hem till Landvetter via Stockholm. En helt otrolig resa men jag tror nog att jag skulle på lappsjuka i så enslig terräng. Men komma upp och vandra gör jag gärna igen.
Men ååååå!!! Jag var så rädd att du skulle bli avskräckt för all framtid med den där snön och kylan som vi inte märkt av sedan dess. Ha ha - det är juinte så många som bor permanent på fjället direkt - inte ens samerna. Så kul att du vill komma upp på vandring igen - och ja, nå't anant 'n Telia i telefonen är ingen mening :) :)
SvaraRaderaHej
SvaraRaderaWow vilka vidder. På tal om det och när jag ser tältet....lappkåtan....så kan jag berätta att min brorsdotter flyttar till Kanada nu i veckan och skall flytta ihop med en kille som är Cree indian....lite spännande ju.
Ojoj oj vad du har hunnit mycket. Väldigt vackert!
SvaraRaderaHälsningar Marielle
Men så avis jag blir, så absolut underbart det ser ut! Jag måste iväg. Och det var inga mygg, förstår jag. Vilken bra chef ni har som beviljar såna här utflykter, det måste göra att man sporras i sitt arbete och i livet! Det ser helt fantastiskt ut! Och så snö, som jag älskar!
SvaraRaderaAgneta kram
1973 var jag och min gubbe och vandrade en vecka i fjällen - Storulvån och Sylarna bl a. Kul att få se dina bilder därifrån - tack.
SvaraRaderaMå så gott och ha en fin tisdag!