Det blev en dag på stranden

Äntligen är det strandväder! En ljuvlig morgon att vakna till. Packade en korg och gick ner till ån och åt min frukost och läste tidningen. Satt sen en stund och filosoferade.
Åkte till Coop och handlade och upptäckte då att något Coopkort hade jag inte så jag kunde inte handla med scannern. Det innebar att det tog längre tid att handla än jag tänkt mig. Men vad gör det? Jag har ju semester, men jag vill ner till stranden så fort som möjligt.
Väl hemma var det dags för nästa matpackning. Det blev mozarella, tomater, olivolja, basilika och flingsalt. Oj, vad det är gott. När man sen intar det nere på stranden så är det himmelskt. Hade även köpt mig en liter jordgubbar som jag mumsade på till efterrätt.

En bra stund in på eftermiddagen hade jag underhållning av en äldre man som flyttade sina trampbåtar. Vi hade en mycket trevlig pratstund om Ringsegård. Hans föräldrar hade byggt en sommarstuga 1938. Då fanns det nästan inga andra hus runt omkring. Nu hade de tagit över huset och ägnar sig bl.a. åt att hyra ut trampbåtar. Det var inte helt lätt att få loss de för de hade liksom kilat in sig i varandra när havet gått långt upp.

Här ligger jag bland vildrosor och trampbåtar. Mannen hade ett väldans sjå med att få ner de längre bort på stranden men skam den som ger sig.

Vilken härlig dag i solen. Det blev t.o.m. ett dopp. (Snabbt kärringadopp), men ändå.

Hade tagit med mig en av de pocketböcker jag köpte på loppisen. Matildas sista vals.

Hittills verkar den riktigt bra.

På vägen hem körde jag via Skrea strand för att kolla in det nya strandhotellet. Okej, svart? Hm.. svart måste verkligen vara på modet eller också är det extrapris på allt som är svart i byggväg. Alla nya byggnader i stan är svarta.

I huset ryms även Vårdcentral, Restauranger m.m.

På baksidan syns det tydligare vart tillbyggnaden är gjord. Nja, halva vit och halva svart? Kanske har nåt visst ändå.

Här har jag haft mycket roligt på 70-talet. Då var det ett dansställe som hette Skreabaren. Ett alternativ till flotta Strandbaden.

Kockens nya transportmedel. En segway. Haha, han får nog öva lite till. Det var allt lite vingligt.

I kväll blev det en promenad till stan med en väninna. Ytteligare en premiär i dag - Visfestivalen.

Även detta ett trevligt men dyrt inslag i staden. En gång, 1986, var jag där och satt och frös hela kvällen väntandes på Ola Magnell. Sen kan man inte köpa biljetter samma dag. De är uppköpta sen länge. Sitta där i regn är rena tortyren men idag, när vädret är på topp så är det ett underbart ställe att sitta och lyssna på musik.

Ännu en härlig dag i mitt liv!