Försök till föryngring

En av jobbarkompisarna hade dragit ihop till ett sminkparty i går kväll. Det var demonstration av märket Mary Kaye. Det där med olika märken har aldrig varit intressant för min del. Inte smink över huvudtaget egentligen. Definitivt inte på senare år. I ungdomen hade vi våra knep som t.ex. skokräm som mascara. Mycket bra produkt och räcker länge. För att separera ögonfransarna hade vi rotkanalsfilar som kallas Millernålar. Jättebra. Sen använde vi brunkräm som numera så flott kallas foundation. Personligen är jag livrädd för det där med foundation. När man ser vissa lite äldre som fått rynkor och sånt (precis som jag) som använder foundation så ser det ut som om de har ett extra hudlager som ibland krackelerar. Usch. Får de sen på puder på det så ser alla hårstråna i huden ut som ett pälslager.
Men visst kan det vara kul att kolla vad man passar i för färger och sånt.
Vi började med en rengöring och det kan ju alltid behövas. Efter det såg vi ut som nytvättade rosafärgade barnrumpor i ansiktet.
Sen blev det till att lägga en dagcreme och en ögoncreme. Sen var det dags för primer. Det var nåt nytt för mig. Anledningen var att sminket skulle sitta kvar bättre. En primer skulle även ögonen ha visade det sig. På med lite foundation då. Viktigt att man får den rätta färgen sa demonstranten. Nr: 6 skulle jag skriva upp. Sen var det dags för mineralpuder som skulle borstas på med kraftiga rörelser. Även här var det viktigt med rätt färg.
Efter denna omgång var det dags för lite käk och dricka.

Så kom vi då till de ögonbrynen. Detta är något som jag inte kan förstå. En del personer markerar sina ögonbryn ibland, så de ser ut som, jag vet inte vad. Mina döttrar skrattar och kommenterar mina ibland eftersom de nästan växer ihop i mitten. Det är tydligen något som inte får förekomma. Ibland får jag lite nopphjälp av dem men det skulle aldrig falla mig in att göra det själv. De duger till mig.
Jodå, nog fick information om hur ögonbryn ska se ut, men vem i Herrans namn har bestämt att de ska se ut på det viset?
Sen kom vi då till ögonskugga. Vi fick välja tre färgkombinationer. Numera har jag aldrig ögonskugga men förr i tiden var det alltid guldfärgat eller brunt. Jag har bruna ögon så nån annan färg har aldrig varit gångbar. Demonstranten tyckte jag skulle ha blå, men det kunde hon glömma. Däremot testade jag en grön kombination. Nu skulle man först ha en highlight som skulle läggas under ögonbrynen. Sen var det dags för den lite ljusare gröna på ögonlocket för att sen använda den mörkare som ett C i ytterkanterna och skugga in mot mitten. Allt detta kan tyckas enkelt, men för mig som är nästan halvblind utan glasögon så blir detta en stor utmaning. Det hjälper inte med förstoringsspegel utan det enda är att försöka få till det med glasögon på. Att dessutom hålla i en spegel samtidigt är lite åt akrobatikhållet. Trots allt blev det rätt bra det där med ögonskuggan. Nästa utmaning var eyeliner. Oj, det hag jag inte haft sen jag fick glasögon. Det är finlir det. Finns inget värre än eyeliner som inte är perfekt. Då är det bättre utan. Förr satt man med en fin, fin pensel och målade, nu skulle man ha en penna. Den var aktuell för min del utan jag tog den som var flytande. Här var jag däremot tvungen att ta till hjälp.
Äntligen var det dags för mascara som är det enda i sminkväg som jag använder dagligen. Här är jag också kräsen. Det ska vara rejält med mascara och det får inte kleta. Nu hade de en sån där mesig sak som nästan inte ger nån färg alls. Även här fick jag hjälp. Detta klarar jag annars själv framför badrumsspegeln med glasögonen på. Ett problem som egentligen inte är ett problem är att jag har långa ögonfransar både över och under och det gör att när de är målade så hakar de i själva glasögat så ibland blir det svarta fläckar på glaset. Det gäller att komma ihåg att ta bort de.

Bättre än så här blir det inte.
Nu var vi nästan klara, bara läppstift kvar. Men innan dessa drack vi kaffe och åt choklad. Mm..gott!
Läppstift är inte heller något jag använder. Valet för min del var inte svårt. Det fanns bara en färg som jag kunde ha och det var ett läppglans. Slutresultatet blev kanske inte så dumt ändå.

 När vi gjort oss så här fina drog vi iväg till Harrys och käkade. För min del blev det två Guinness och vitlöksbröd. Några av de andra beställde tigerwok som de fick lämna tillbaka för den var fruktansvärt stark. Ägaren smakade själv på den och insåg att den var helt oätlig. Det blev till att vänta in en ny omgång och den var helt klart bättre.

Det blev en riktigt kul och annorlunda kväll. Tack Yvonne för ett roligt initiativ!