Äntligen blev det av

Nu har äntligen mötet med arbetsterapeuten kommit till skott. En mycket vän liten människa visade det sig. Hon kom hem och började intervjua dottern som inte sa så mycket. Så är det ju. Osäkerheten lyser igenom. Terapeuten var påläst och ställde raka frågor som dottern svarade på riktigt bra, trots allt. Samtalet kändes väldigt bra och det fanns inget översitteri utan hon läste och kände in dottern bra såg det ut som. Jag frågade henne om de alltid kommer ut till de som söker boende. Nej, säger hon lite tvkesamt och menar att det beror LSS-handläggaren. Se där ja, där ser man. Tack gode gud för att vi har den vi har.
Vi diskuterade olika boendeformer och det är ju som det är i denna kommunen. Man tar fram tre nya gruppbostäder och lägger ner tre. De som finns på det tre som man ska lägga ner flyttas till de nya och de som står i kö för att vilja flytta in till stan är lovade platser där före de som står i kö. Vad blir då över till alla de ungdomar som idag står på kö och som stått i kö flera år? Inte mycket. Tre gruppbostäder är 15 platser. Lösningen som kommunen har är att göra om gruppbostäder till servicebostäder för då behöver man inte ha några gemensamhetsutrymmen och kan istället ta de som finns och göra ytterligare lägenheter. De flesta gruppboenden och den dagliga verksamheten är redan privatiserad sen två år tillbaka. Ingen vettig uppföljning är gjord och den som är gjord, blundar man för, eftersom den lämnar massor av kritik. Istället har man nu beslutat att lägga ut resten av all handikappomsorg på anbud. Assistans, korttids, frittids, hela köret. Kommunen vill inte göra jobbet. Idag fick vi veta att en verksamhetschef på Humana har fått gå. Hon var nog obekväm kan jag tro, annars var hon den som vi hade mest förtroende för.
Den bistra sanningen för Eget boende med boendestöd är också att den verkar mer och mer bli en succesiv övergång till ren hemtjänst.
I morgon är det samverkansmöte med kommunen och FUB. Vi har inte bestämt huruvida vi ska sitta med i referensgruppen för upphandlingen. Några vill bojkotta erbjudandet andra tycker det är viktigt att vi är med och åtminstone får insyn även om vi inte kan påverka.
Det verkar vara ren kaos bland tjänstemännen på kommunen.

Jaja, det ska bli spännande att se vad beslutet blir framöver.
När hon ändå var här så passade vi på att diskutera dotterns kontaktperson som hon fick i våras och som liksom bara rann ut i sanden efter två träffar. Jag har bett LSS-handläggaren att försöka ta reda på vad som hände men jag har inget hört. Det fanns ju en koordinator för just kontaktpersoner och han var ju eld o lågor över denna kontaktperson och uppföljning m.m. skulle göras. Vi har inte hört ett ord. Då säger terapeuten att han har slutat. Varför blir jag inte förvånad? Då får de väl sätta in en ny. Dottern har ju fortfarande ett beslut på kontaktperson. De kan tacka sin lyckliga stjärna att dottern numera inte är ett dugg intresserad av en kontaktperson.

Nej, nu måste jag sluta spy galla annars jagar jag upp mig och kan inte sova.

Godnatt!